Rallylydnad Nybörjare – En Dag Att Bära Med Sig

Sandvikens Brukshundklubb, 31 maj 2025

I dag har matte tydligen bestämt sig för att en rallylydnadstävling med en hund inte är tillräckligt, så hon packade in hela tre stycken av oss och åkte till Sandvikens Brukshundklubb för att tävla nybörjarklass med Mimmi, Mira och Maya.

Joy och Athena fick följa med som publik och övervakningspersonal. De hade ännu inte börjat tävla själva, men de ansåg naturligtvis att deras närvaro var viktig för tävlingens genomförande.

Det här var dessutom den första tävlingen efter att Sativa hade fått somna in. Därför var dagen inte bara fylld av tävlingsnerver, förväntan och resultat, utan också av saknad. Sativa var inte med oss längre, men hon fanns ändå med i tankarna under dagen. Det kändes tomt utan henne, och samtidigt betydelsefullt att fortsätta göra sådant som hon tidigare varit en del av.

Tre tävlande hundar, två banor, två publikvalpar och en matte som förväntades komma ihåg vem hon skulle gå med, vad nästa skylt betydde och vilken av oss som för tillfället hade lust att samarbeta. Vi hundar tycker fortfarande att hon får skylla sig själv när hon anmäler så många på samma gång.

Maya hade bestämt sig för att göra jobbet

Maya, även känd som Fröken Kontroll när hon är på det humöret, gick in och gjorde två stabila rundor på 86 respektive 78 poäng. Det innebar två kvalificerande resultat och dessutom att hon blev klar med nybörjarklassen och fick titeln RLDN.

Maya anser själv att detta var ett helt rimligt resultat av hennes arbetsinsats och förväntar sig naturligtvis att omgivningen också förstår betydelsen av saken.

Matte började genast prata om fortsättningsklass, svårare moment och träning utan koppel, vilket känns väldigt typiskt för människor. Man gör något bra och deras första tanke är att göra nästa uppgift svårare.

Maya har ännu inte lämnat något officiellt yttrande om detta.

Mira tänkte tydligen också visa vad hon kunde

För Mira var detta bara hennes andra officiella rallylydnadstävling, men det verkade inte bekymra henne särskilt mycket. Hon gick ihop 84 poäng på den ena banan och 85 på den andra, alltså två kvalificerande resultat under samma dag.

Hon tävlar officiellt under namnet Estrid, vilket naturligtvis låter mycket högtidligare än Mira, och just den här dagen gjorde hon faktiskt skäl för det.

Det finns fortfarande saker som matte tycker att de behöver träna vidare på, bland annat ståmomentet, men Mira själv tycker nog snarare att två godkända banor på sin andra officiella rallylydnadstävling borde innebära att matte håller inne med förbättringsförslagen åtminstone tills tävlingsgodiset är slut.

Och så hade vi Mimmi

Mimmi hade också kommit till tävlingen.

Det var ungefär där hennes och mattes gemensamma plan började få vissa problem.

För medan Maya och Mira ägnade sig åt sådant som följsamhet, skyltar och kvalificerande resultat hade Mimmi betydligt större intresse för omgivningen. Det fanns saker att titta på, saker att nosa på och tydligen väldigt mycket information som inte kunde lämnas oläst bara för att matte råkade stå bredvid och försöka bedriva rallylydnad.

Matte säger att Mimmi var busig och ofokuserad.

Mimmi säger förmodligen att hon bara hade ett ovanligt omfattande nyhetsflöde att gå igenom.

Vi andra lägger oss inte i den diskussionen.

Det märkliga med Mimmi är nämligen att hon mycket väl kan gå riktigt fint när den där speciella känslan infinner sig, men vissa dagar finns inte den magiska bubblan någonstans att hitta och då blir tävlingsbanan mer av ett förslag än en arbetsuppgift.

Den här dagen var en sådan dag.

Publiken hade också åsikter

Joy och Athena följde tävlingen från sidan och försökte förstå varför de andra hundarna fick gå in på en bana medan de själva skulle stå bredvid och titta på.

De hade ännu inte börjat tävla, men de var redan mycket engagerade i arrangemanget. Det fanns dofter att undersöka, människor att hålla koll på och ett helt tävlingsområde att försöka förstå. Som publik gjorde de därför sitt bästa, även om deras koncentration ibland drogs åt samma håll som Mimmis: mot allt det som luktade intressantare än själva rallylydnaden.

De hade också med sig sin egen lilla oro och saknad. Det här var första tävlingen efter Sativas bortgång, och även om Joy och Athena inte hade någon start den här dagen var de en del av flocken och av allt som kändes annorlunda. Sativa saknades, både i vardagen och i sådana här sammanhang.

Dagens bokslut

När matte till slut kunde summera dagen hade Maya lämnat tävlingsplatsen med 86 och 78 poäng samt titeln RLDN, Mira hade på sin andra officiella rallylydnadstävling samlat ihop 84 och 85 poäng, och Mimmi hade åtminstone sett till att ingen skulle kunna anklaga henne för att vara förutsägbar.

Joy och Athena hade fått erfarenhet av tävlingsmiljön från sidan, även om de förmodligen ansåg att de borde ha fått betydligt mer att säga till om.

Maya och Mira tycker att resultatdelen av dagen ska uppmärksammas ordentligt.

Mimmi tycker sannolikt att en hund inte kan bedömas enbart efter vad som händer mellan start- och målskylt.

Matte är stolt över allihop, även om stoltheten av olika skäl ser lite olika ut. Och mitt i glädjen över Mayas titel och Miras fina resultat fanns också saknaden efter Sativa, som inte längre kunde vara med men som ändå hörde till den här dagen.

Sveavägens fackförening har däremot redan gått vidare till den viktigaste frågan efter en lång tävlingsdag: hur mycket tävlingsgodis betalas egentligen ut för två kvalificerande resultat och en ny titel?